Museet

Historik/Bakgrund

Dalslands traktormuseum är det första och enda traktormuseet i Dalsland av cirka 25 traktormuseum i Sverige. Här finns ett 40-tal traktorer samt ett flertal redskap och maskiner och samlingen utökas och förändras hela tiden. Veterantraktorerna är unika på så sätt att alla maskiner går att att starta och köra.

Museet invigs den 7 maj 2022 och ligger i de gamla djurstallarna på gården Rödjan, ca 15 km söder om Mellerud.

Dalslands traktormuseum är en helt ideell verksamhet och har byggts upp av medlemmarna i Traktorklubben Dotorp. Det började för snart 20 år sedan med att ett 20-tal traktorintresserade dalslänningar träffades i en verkstad på gården Dotorp strax norr om Brålanda för att skruva på och laga veterantraktorer. Lika roligt som att skruva på motorer var att träffas och berätta skrönor om folk och maskiner och gärna på genuin dalsländska.

2008 bildade man Traktorklubben Dotorp. Verksamheten växte efter hand och snart hade klubben mer än 100 medlemmar och nästan lika många veterantraktorer. Medlemmarna ställer ofta upp i olika evenemang i Dalsland och fler ställen med sina traktorer och maskiner. Det kan vara plöjningstävlingar, utflykter samt persontransporter vid andra evenemang.

I januari 2021 tyckte medlemmen Gunnar Karlsson att klubben borde öppna ett traktormuseum för att kunna visa den unika samling veterantraktorer som fanns på bygden. Djurstallarna på hans gård Rödjan stod tomma och lokalerna kunde passa bra för både visning av traktorer, en mindre verkstad och ett kafé. Det krävdes dock en del ombyggnadsarbeten, men det var inget problem. Bland medlemmarna fanns allt från grävmaskinister och snickare till murare och elektriker. Tillsammans byggde de – på bara ett år och trots coronapandemin – om djurstallarna till visningslokaler för sina veterantraktorer och med ett rejält kafé.

Veterantraktorerna är inte bara spännande gamla maskiner. De ger också en bild av en brytningstid i svensk historia. Genom traktorerna kan man följa den stora förändringen av det svenska jordbruket och livsmedelsproduktionen liksom svenska industrialisering, från 1920-talet och under årtiondena efter andra världskriget.

Behovet av jordbrukets mekanisering växte fram i slutet av 1800-talet och utvecklades först i USA. Det var i USA som den första bensindrivna traktorn tillverkades år 1892. Den första importerades till Sverige år 1905. Då hade maskinen börjat att kallas för traktor – det är latin och betyder ”jag drar”. 1913 tillverkades den första traktorn i Sverige, en Munktell 30-40.

Till en början var traktorerna dyra och bara de stora gårdarna hade råd med investeringen. De gick heller inte att använda till så mycket mer än plöjning och att dra vagnar. På 30-talet hade de utvecklats och blivit mer mångsidiga. Med hydraulik kunde de lyfta redskap och köra allt fler redskap men det är först efter andra världskriget som traktorn blev vanlig på gårdarna.

När traktorn kom behövdes inte längre lika många människor i lantbrukets produktion samtidigt som de växande industrierna behövde folk. Det blev en folkomflyttning från land till stad och som fortsatt ända in i nutid.

Nästan alla traktortillverkare är representerade i Dalslands traktormuseum, allt från välkända Ferguson ”Grålle” till mer ovanliga modeller som tyska Hanomag.

Men dalslänningar nöjde sig inte med det som fanns att köpa. Behövdes det, så konstruerade man en egen traktor. Ett sånt exempel är Starke Björn, som är både en Ford och en Volvo.

Nedan presenteras de flesta av museets traktorer i text och bild.